Jag skrev den 28 november att jag har köpt trummor. Ja det hade jag, fast då hade jag inte fått dem ännu.

Jag fick leveransen den 2 december och jag tänkte berätta lite om hur det var och visa lite bilder förstås. Bilderna är tagna med mobilen och den gör lite som den vill med vitbalansen så nå får hålla tillgodo med det som finns.

Man kanske ska påpeka att det är elektroniska trummor, inte akustiska.
Setet är ett Hart Dynamics 6.4 Pro och till dem köpte jag en Roland TD-20 ljudmodul. Jag köpte även en dubbelpedal från drum-tec i Tyskland till bastrumman. Såna här grejer är svindyra och jag klarar inte av att köpa nåt som är lite halvkasst eller liksom inte riktigt liknar det som är äkta vara. Så jag köpte det bästa som finns (sägs det... Om inte det bästa så är det definitivt i högsta klassen i alla fall) Jag skäms lite för vad kalaset kostade. Känns fel att säga det här på nätet men som en fingervisning kan jag säga att det kostade 22 000 kr mer än bilen jag köpte i somras. Säger något om hur jag prioriterar?


Grejerna kom i tre kolli på totalt 83 kg.
Det tog flera timmar att plocka upp dem. Det beror nog antagligen på att jag inte är van. Jag menar, att det borde gå fortare för den som har gjort sånt här många gånger.

Grejerna var ganska varsamt förpackade. Jag hade en enorm hög med emballagematerial när jag var klar.

I kartongerna som man ser bakom racken ligger trummorna. Jag måste erkänna att jag kände mig som en 7-åring på ulafton när jag packade upp. Ni vet sådär som att man försöker att inte se så larvig ut men inte kan dölja sina små överentusiastiska skrattattacker. Bubblar över av materialistisk glädje helt enkelt. Nåväl. Den känslan går ju över efter en stund men det var lite härligt att få vara riktigt upprymd över lite hårda paket igen.

Här ser man hela setet uppe, och klockan var runt halv tolv på kvällen. Jag hade slutat jobbet vid halv fyra så detta var en lång kväll med mycket bärande, och dagen till ära hade jag givetvis fått ont i ryggen. Men jag är ganska van vid sånt och det gick bra att ta sig igenom kvällen. Här ser ni resultatet. Ett vindt uppställd trumset för alldeles för mycket pengar.

Och här är en närbild. Det är snygga grejer. Jag skulle väl kanske ha viljat tagit bilderna med en riktig kamera. Men den har ju Annika... Undrar när jag får tillbaka den.